• Rättsystemet i Sverige, fattar inte grejen!!
Jag kom in på samtalsämnet "Sveriges Rättsystem" med en vän igår kväll...
Läs noga, även "mellan raderna"...
1) Polisen har beslagtagit 10kg Kokain av en knarklangare. Hans ställs inför rätten där han nekar. Trots detta vet självklart rätten att han ljuger och hans dom blir 10 år.
2) En 15 årig tjej blir våldtagen av en 45 årig man. I rätten vågar inte tjejen träda fram, får sedan reda på att mannen nekat brottet men fått 4 års fängelse.
Läs dessa två fall en gång till... FATTAR NI GREJEN!!!??? Hur i helvete kan en våldtäktsman få 4 år och en dum knarklangare 10år?????????
Jag ber om ursäkt men detta inlägg kommer nog att innehålla en del svordomar men detta bara för att jag blir så JÄVLA FÖRBANNAD!!
Fall 1:
Knarklangaren får 10 års fängelse för att rätten anser att den mängden Kokain han hade skulle kunna göra mycket stor skada hos många människor. Okej, fine, det förstår jag för det är ren fakta. Men, är det inte knarkarna själva som väljer att köpa Kokainet, dom skadar sig själva, visst det är inte heller bra, men det jag vill komma fram till här är att rätten värderar knarkinnehav väldigt högt, vilket stör mig otroligt mycket med tanke på de straffen som då t.ex. en våldtäktsman får. Borde inte människan värderas högre!?
Fall 2:
Vi antar att den 15-åriga tjejen varit på bio med sina vänner och åker hem direkt efter filmen. Klockan är ca 23.00 på kvällen och hon känner att någon förföljer henne, vilket stämmer. Mannen, 45 år gammal, dyker upp, tar ned henne på marken och sliter hennes läder sönder och samman. Han våldtar henne och lämnar sedan platsen oberörd med den 15-åriga flickan helt sönder på marken. Mannen åker fast och får 4 år, det är den längden som är vanligast, han får psykisk "hjälp" och kommer ut 4 år senare.
Den här tjejen som bara är 15 år, kommer ständigt i sitt liv leva med en skräck att bli utnyttjad & våldtagen igen. Det är psykiskt påfrestande för denna tjej. Hon kommer kanske aldrig kunna lita på en kille, kanske inte ens kunna träffa någon. Hon kommer livet ut att ha detta med sig. Visst, hon kanske blir starkare med tiden, men rädslan att något liknande ska hända finns alltid där hos henne.
Hon kommer vara rädd att gå ut på kvällarna, t.o.m bara då hon kanske bara ska utanför dörren för att ta sig en cigarett.
Kan ni förstå hur man ger en knarklangare 10 års fängelse och en våldtäktsman 4 år?!
Självklart, ge langaren 10 år, inga problem alls....
Våldtäktsmannen ska få smaka på sin egen medicin, kapa kuken av honom och ge honom livstid, då menar jag livstid och inte "Sverigelivstid" som e 12 el 14 år... inte riktigt säker.
Jag tycker att rättsystemet värderar saker HELT FEL... De tar ting före människan och det gillar jag inte...
Har otroligt mycket mer att säga om detta men då skulle ni aldrig orka läsa hehe... skulle antagligen bli en bok.
Jag hoppas ni förstår vad jag menar med det jag skriver....
Bye bye
Läs noga, även "mellan raderna"...
1) Polisen har beslagtagit 10kg Kokain av en knarklangare. Hans ställs inför rätten där han nekar. Trots detta vet självklart rätten att han ljuger och hans dom blir 10 år.
2) En 15 årig tjej blir våldtagen av en 45 årig man. I rätten vågar inte tjejen träda fram, får sedan reda på att mannen nekat brottet men fått 4 års fängelse.
Läs dessa två fall en gång till... FATTAR NI GREJEN!!!??? Hur i helvete kan en våldtäktsman få 4 år och en dum knarklangare 10år?????????
Jag ber om ursäkt men detta inlägg kommer nog att innehålla en del svordomar men detta bara för att jag blir så JÄVLA FÖRBANNAD!!
Fall 1:
Knarklangaren får 10 års fängelse för att rätten anser att den mängden Kokain han hade skulle kunna göra mycket stor skada hos många människor. Okej, fine, det förstår jag för det är ren fakta. Men, är det inte knarkarna själva som väljer att köpa Kokainet, dom skadar sig själva, visst det är inte heller bra, men det jag vill komma fram till här är att rätten värderar knarkinnehav väldigt högt, vilket stör mig otroligt mycket med tanke på de straffen som då t.ex. en våldtäktsman får. Borde inte människan värderas högre!?
Fall 2:
Vi antar att den 15-åriga tjejen varit på bio med sina vänner och åker hem direkt efter filmen. Klockan är ca 23.00 på kvällen och hon känner att någon förföljer henne, vilket stämmer. Mannen, 45 år gammal, dyker upp, tar ned henne på marken och sliter hennes läder sönder och samman. Han våldtar henne och lämnar sedan platsen oberörd med den 15-åriga flickan helt sönder på marken. Mannen åker fast och får 4 år, det är den längden som är vanligast, han får psykisk "hjälp" och kommer ut 4 år senare.
Den här tjejen som bara är 15 år, kommer ständigt i sitt liv leva med en skräck att bli utnyttjad & våldtagen igen. Det är psykiskt påfrestande för denna tjej. Hon kommer kanske aldrig kunna lita på en kille, kanske inte ens kunna träffa någon. Hon kommer livet ut att ha detta med sig. Visst, hon kanske blir starkare med tiden, men rädslan att något liknande ska hända finns alltid där hos henne.
Hon kommer vara rädd att gå ut på kvällarna, t.o.m bara då hon kanske bara ska utanför dörren för att ta sig en cigarett.
Kan ni förstå hur man ger en knarklangare 10 års fängelse och en våldtäktsman 4 år?!
Självklart, ge langaren 10 år, inga problem alls....
Våldtäktsmannen ska få smaka på sin egen medicin, kapa kuken av honom och ge honom livstid, då menar jag livstid och inte "Sverigelivstid" som e 12 el 14 år... inte riktigt säker.
Jag tycker att rättsystemet värderar saker HELT FEL... De tar ting före människan och det gillar jag inte...
Har otroligt mycket mer att säga om detta men då skulle ni aldrig orka läsa hehe... skulle antagligen bli en bok.
Jag hoppas ni förstår vad jag menar med det jag skriver....
Bye bye
• HAHAHA
Hej alla!!
Idag gick jag in en snabbis igen för att kolla om det hänt nått roligt här på min blogg, går inte in varje dag då jag faktiskt lätt tröttnar, men hur som helst så upptäckte jag det här:
"Du är så jävla löjlig "Beccis". Alla dina jävla funderingar och förklaringar som du vill att alla ska läsa. Sluta tro att du är nån mentor... Eller... Skriv ett inlägg om mig vet ja! Guess who".
Jag tycker det är som sagt ganska trevligt med kommentarer. Jag kan dock säga så här, jag har aldrig någonsin sagt att jag är någon slags mentor, det va du som sa det...
Jag vet vem du är och jag tänker inte skriva om dig som du tydligen vill. Jag har inte den här bloggen för att "blotta" mitt liv, skriva om vad jag åt eller hur mina underskläder ser ut och hur mycket jag gått ner i vikt som många andra bloggare. Jag skriver mycket och det jag skriver om är samhället, människor och saker som helt enkelt är HELT LOGISKA, ett faktum. Jag ljuger inte, jag gör ingen illa, jag säger bara det jag tycker och tänker.
Du vill att jag ska skriva om dig... En enkel fråga, varför?!
Mitt liv går inte ut på att tillfredställa andra människor, förutom de jag älskar. Mitt liv går ut på att göra det jag personligen tycker är tillfredställande för mig, jag gör exakt det JAG vill i mitt liv och ingen människa kommer någonsin kunna ändra det tänkandet hos mig.
I know who you are, if you wanna write again, do it, it's your life, your choice. You told me the other day that you dont have anything to say to me, guess I was right once again, you do have much to say!!
Hur som helt, livet är kort, alldeles för kort tycker jag, därför gör jag precis det jag tycker är kul, så länge jag inte skadar nån eller mig själv!
HA DET BÄST!
PUSSEN OCH KRAMEEEEN!!!
Idag gick jag in en snabbis igen för att kolla om det hänt nått roligt här på min blogg, går inte in varje dag då jag faktiskt lätt tröttnar, men hur som helst så upptäckte jag det här:
"Du är så jävla löjlig "Beccis". Alla dina jävla funderingar och förklaringar som du vill att alla ska läsa. Sluta tro att du är nån mentor... Eller... Skriv ett inlägg om mig vet ja! Guess who".
Jag tycker det är som sagt ganska trevligt med kommentarer. Jag kan dock säga så här, jag har aldrig någonsin sagt att jag är någon slags mentor, det va du som sa det...
Jag vet vem du är och jag tänker inte skriva om dig som du tydligen vill. Jag har inte den här bloggen för att "blotta" mitt liv, skriva om vad jag åt eller hur mina underskläder ser ut och hur mycket jag gått ner i vikt som många andra bloggare. Jag skriver mycket och det jag skriver om är samhället, människor och saker som helt enkelt är HELT LOGISKA, ett faktum. Jag ljuger inte, jag gör ingen illa, jag säger bara det jag tycker och tänker.
Du vill att jag ska skriva om dig... En enkel fråga, varför?!
Mitt liv går inte ut på att tillfredställa andra människor, förutom de jag älskar. Mitt liv går ut på att göra det jag personligen tycker är tillfredställande för mig, jag gör exakt det JAG vill i mitt liv och ingen människa kommer någonsin kunna ändra det tänkandet hos mig.
I know who you are, if you wanna write again, do it, it's your life, your choice. You told me the other day that you dont have anything to say to me, guess I was right once again, you do have much to say!!
Hur som helt, livet är kort, alldeles för kort tycker jag, därför gör jag precis det jag tycker är kul, så länge jag inte skadar nån eller mig själv!
HA DET BÄST!
PUSSEN OCH KRAMEEEEN!!!
• Vilken underbar kommentar!
Hej alla!
Jag fick en kommentar för mitt tidigare inlägg angående tjejer, deras klädsel och hur de beter sig ute, speciellt med alkohol i kroppen.
Han/hon va anonym och skrev: Du kan inte drick du, och du har sex på dansgolvet....
Det roliga av allt är att jag inte går ut på krogen/klubben och jag dricker heller inte för den delen.
Det är trevligt med människor som vet vad de pratar om, speciellt när de känner mig så bra också!! HAHA
Jag kan erkänna och säga, visst jag drack förr, dansade förr på dansgolvet bland alla andra "roliga" människor men ärligt talat, har man kommit till en punkt i livet då man vet vad man vill och har ett mål så är det som hänt inget att snacka om. By the way, I never danced like those girls do!
Jag älskar människor som kan tala för sig, som gillar att diskutera. Men är det nått jag inte tycker om så är det människor som hittar på saker... Men som sagt alla kan ju inte vara som man vill att de ska vara....
Hur som helst, ville mest bara skriva att kommentaren va rolig på sitt sätt, men jag tycker att man borde veta lite mer om personen i fråga innan man säger nått...
Ha det BÄST!
Bye bye
• Hur tänker vissa människor?!
Den senaste tiden av mina (ynka) 20år har i princip gått ut på att hitta mig själv,
precis som vilken ungdom som helst.
Vem är jag!? Vad vill jag få ut av det ända liv jag lever & kommer leva?
Tankar snurrar hela tiden i mitt huvud, varför saker händer, varför människor beter som de gör, allt möjligt!!
En sak dock, kan jag faktiskt inte förstå. Jag har ibland på tåg, tunnelbanan & bussen observerat människor runt om kring mig och ärligt talat, vissa människor förstår jag mig inte på, vad gör de? Varför gör de som de gör, nån måtta får det väl ändå vara!
Bara en sådan sak som de tjejer som har på sig
1. Alldeles för små kläder
2. Använder alldeles för utmanande kläder
3. Har en mask till smink
De vaknade säkert på morgonen, duschade, sminkade sig alldeles för mycket, satte på sig kläder & smycken, bytte sedan om 1000ggr innan de hittade den perfekta kjolen & den där tröjan som avslöjar varje detalj på deras kropp, drog nog upp kjolen lite för att visa mer av benen (för uppmärksamheten från omgivningen), tröjan åkte ner lite bara för att visa mer bröst + "bättrade" på sminket lite till.
Allt detta & mycket till enbart för att få uppmärksamhet av ett gäng killar som bara ser dessa tjejer som "knulldockor" och inget annat (självklart finns undantag, men det händer inte ofta).
Tjejerna träffas, förfestar på någon krog där de säljer lakritsshots för bara 19kr/st *SUPERBILLIGT* (HAHA), super sig så fulla att de inte vet vad de heter, vart de är eller vad de ska göra. Går vidare till någon klubb dit alla andra tjejer och killar som spelar i samma liga går, de visar upp sina trådar till kläder, dricker mycket till, står och (ursäkta mig, men...) äcklar sig & ålar sig till någon dålig s.k. R&B låt från förra årets hitlista, med en kille bakom sig vars tankar snurrar enbart kring orden "sätta på, sätta på, sätta på".
Det värsta av allt är att han ofta får doppa chipsen i dippen.
Där står, i klubben alla dessa killar och tjejer, halvnakna & praktiskt taget har sex på dansgolvet fast med kläderna på!
Lite måtta och självrespekt borde det väl ändå finnas!!
Det som händer sen på vägen hem med tjejerna kan man bara gissa sig fram till...
Jag vet med nästan 100% säkerhet att många som läser det här nog inte håller med mig, för att de själva är en sådan som uppskattar att gå ut på krogen/klubben. Jag drar inte alla över en kam men de flesta stämmer tyvärr in på min lilla beskrivning, låt mig säga: Väx upp!
Jag ödlsar heller ingen onödig energi som många tycker, utan tycker bara att det är allmänt synd att människor ska förstöra deras liv och kroppar på det sätt som de gör, väldigt tråkigt!!
En person som betyder väldigt mycket för mig, skickade ett sms till mig en kväll då jag satt på nattbussen på väg hem, mycket klokt skrivet enligt mig:
Jag skrev ungefär: Fattar inte hur vissa tjejer kan bete sig som de gör, hur de kan supa ner sig själv till botten fattar de inte vad de gör med sina kroppar, etc.....
svar:
"Vet du vad? NEJ!! Hon fattar inte det själv. Vet du varför? Hon är en liten bebis som inte vet vem hon är. Hon vill bli sedd och gör vad som helst för att få uppmärksamhet, te.x som att gå i för små byxor och bli skitfull på någon liten lokal skitpub någonstans för att sen stapla hem med sin mobil i örat tjatandes på någon kille som är på andra sidan stan för att han är den hon vill sära sina outvecklade ben för så att hon imorgon ska kunna ringa tjejen som hon tror är hennes bästa kompis för att hon ska känna att hennes tjejgäng ser upp till henne! Normalt beteende för osäkra tjejer som inte vet var eller vem de är."
Personligen tycker jag att svaret var klockrent!!
Personer som inte kan hantera alkohol ska inte dricka, så enkelt är det!
Personer som inte har hittat sig själva borde någonstans stanna upp och tänka 5ggr till innan de gör något...
Säg vad ni vill om mitt inlägg, jag beskriver bara hur verkligheten ser ut, verkligheten ljuger inte!
Faktum e faktum, så e det bara...
Ha det bäst!
Bye bye Beccis
precis som vilken ungdom som helst.
Vem är jag!? Vad vill jag få ut av det ända liv jag lever & kommer leva?
Tankar snurrar hela tiden i mitt huvud, varför saker händer, varför människor beter som de gör, allt möjligt!!
En sak dock, kan jag faktiskt inte förstå. Jag har ibland på tåg, tunnelbanan & bussen observerat människor runt om kring mig och ärligt talat, vissa människor förstår jag mig inte på, vad gör de? Varför gör de som de gör, nån måtta får det väl ändå vara!
Bara en sådan sak som de tjejer som har på sig
1. Alldeles för små kläder
2. Använder alldeles för utmanande kläder
3. Har en mask till smink
De vaknade säkert på morgonen, duschade, sminkade sig alldeles för mycket, satte på sig kläder & smycken, bytte sedan om 1000ggr innan de hittade den perfekta kjolen & den där tröjan som avslöjar varje detalj på deras kropp, drog nog upp kjolen lite för att visa mer av benen (för uppmärksamheten från omgivningen), tröjan åkte ner lite bara för att visa mer bröst + "bättrade" på sminket lite till.
Allt detta & mycket till enbart för att få uppmärksamhet av ett gäng killar som bara ser dessa tjejer som "knulldockor" och inget annat (självklart finns undantag, men det händer inte ofta).
Tjejerna träffas, förfestar på någon krog där de säljer lakritsshots för bara 19kr/st *SUPERBILLIGT* (HAHA), super sig så fulla att de inte vet vad de heter, vart de är eller vad de ska göra. Går vidare till någon klubb dit alla andra tjejer och killar som spelar i samma liga går, de visar upp sina trådar till kläder, dricker mycket till, står och (ursäkta mig, men...) äcklar sig & ålar sig till någon dålig s.k. R&B låt från förra årets hitlista, med en kille bakom sig vars tankar snurrar enbart kring orden "sätta på, sätta på, sätta på".
Det värsta av allt är att han ofta får doppa chipsen i dippen.
Där står, i klubben alla dessa killar och tjejer, halvnakna & praktiskt taget har sex på dansgolvet fast med kläderna på!
Lite måtta och självrespekt borde det väl ändå finnas!!
Det som händer sen på vägen hem med tjejerna kan man bara gissa sig fram till...
Jag vet med nästan 100% säkerhet att många som läser det här nog inte håller med mig, för att de själva är en sådan som uppskattar att gå ut på krogen/klubben. Jag drar inte alla över en kam men de flesta stämmer tyvärr in på min lilla beskrivning, låt mig säga: Väx upp!
Jag ödlsar heller ingen onödig energi som många tycker, utan tycker bara att det är allmänt synd att människor ska förstöra deras liv och kroppar på det sätt som de gör, väldigt tråkigt!!
En person som betyder väldigt mycket för mig, skickade ett sms till mig en kväll då jag satt på nattbussen på väg hem, mycket klokt skrivet enligt mig:
Jag skrev ungefär: Fattar inte hur vissa tjejer kan bete sig som de gör, hur de kan supa ner sig själv till botten fattar de inte vad de gör med sina kroppar, etc.....
svar:
"Vet du vad? NEJ!! Hon fattar inte det själv. Vet du varför? Hon är en liten bebis som inte vet vem hon är. Hon vill bli sedd och gör vad som helst för att få uppmärksamhet, te.x som att gå i för små byxor och bli skitfull på någon liten lokal skitpub någonstans för att sen stapla hem med sin mobil i örat tjatandes på någon kille som är på andra sidan stan för att han är den hon vill sära sina outvecklade ben för så att hon imorgon ska kunna ringa tjejen som hon tror är hennes bästa kompis för att hon ska känna att hennes tjejgäng ser upp till henne! Normalt beteende för osäkra tjejer som inte vet var eller vem de är."
Personligen tycker jag att svaret var klockrent!!
Personer som inte kan hantera alkohol ska inte dricka, så enkelt är det!
Personer som inte har hittat sig själva borde någonstans stanna upp och tänka 5ggr till innan de gör något...
Säg vad ni vill om mitt inlägg, jag beskriver bara hur verkligheten ser ut, verkligheten ljuger inte!
Faktum e faktum, så e det bara...
Ha det bäst!
Bye bye Beccis
• Diskussion
Jag har nu haft min blogg i några dagar, kanske till och med en vecka. 
Diskussioner om det jag skriver har kommit upp det senaste, och det handlar om nära och kära som inte förstår mitt sätt att tänka. Faktum är att jag inte blir irriterad eller frustrerad eftersom det bara ger mig chansen att återigen få berätta det jag tänker.
Vi har exempelvis inlägget där jag pratar om ordet "lagom", det är ganska kul när man hör vad andra människor har att säga, speciellt när man märker hur de tolkat min text och sättet jag skriver på.
Jag vet inte om det är jag som är otydlig eller "flummig" när jag skriver men det är mitt sätt att skriva på och det glädjer mig att personer ifrågasätter och undrar och heller inte förstår mitt tankesätt. Det gör att möjligheten för diskussion finns.
Jag älskar att diskutera, föra fram mina åsikter men också höra på det andra säger. Om inte annat så lär man sig bara utav det andra säger, man kanske utvecklar sitt eget tänkande pga. det någon annan sagt. Det är intressant tycker jag, även om man många gånger kanske vill att människor runt omkring en ska tycka och tänka som en själv, men det kan ändå vara ganska skönt att få diskutera.
Utan olika åsikter existerar inte diskussionen...
Bye bye Beccis
Diskussioner om det jag skriver har kommit upp det senaste, och det handlar om nära och kära som inte förstår mitt sätt att tänka. Faktum är att jag inte blir irriterad eller frustrerad eftersom det bara ger mig chansen att återigen få berätta det jag tänker.Vi har exempelvis inlägget där jag pratar om ordet "lagom", det är ganska kul när man hör vad andra människor har att säga, speciellt när man märker hur de tolkat min text och sättet jag skriver på.
Jag vet inte om det är jag som är otydlig eller "flummig" när jag skriver men det är mitt sätt att skriva på och det glädjer mig att personer ifrågasätter och undrar och heller inte förstår mitt tankesätt. Det gör att möjligheten för diskussion finns.
Jag älskar att diskutera, föra fram mina åsikter men också höra på det andra säger. Om inte annat så lär man sig bara utav det andra säger, man kanske utvecklar sitt eget tänkande pga. det någon annan sagt. Det är intressant tycker jag, även om man många gånger kanske vill att människor runt omkring en ska tycka och tänka som en själv, men det kan ändå vara ganska skönt att få diskutera.
Utan olika åsikter existerar inte diskussionen...
Bye bye Beccis
• Att kämpa & stå upp för det DU vill göra
Att kämpa och stå upp för det man vill göra är viktigt. Det kommer stunder i livet som man tycker mindre om eller rent ut sagt hatar, men om man hela tiden ältar och inte gör något åt saken så kommer man aldrig bli nöjd och glad. Det jag försöker säga är att om man vill något så pass mycket är man också beredd att lägga ner tid på det. Trots att det många gånger inte löser sig på så sätt man själv vill så finns det alltid nya möjligheter och val som kan komma att betyda lika mycket som det man tänk göra från första början.
Människor idag är alldeles för fokuserade på framtiden, alla mål, önskningar och drömmar de har att de glömmer bort verkligheten. Att planera för framtiden är viktigt men att leva i nuet är mycket mer viktigt. Det finns alldeles för många idag som inte nöjer sig med det de har, de tror hela tiden att allt ska komma nerdimpandes från himlen och servera massa godsaker. Livet fungerar inte så, om man vill genomföra något, uppleva din dröm så måste man också kämpa för det, lägga ner extra energi, för när slutprodukten väl visar sig så blir man nöjd och stolt över det man presterat.
Att leva i verkligheten är viktigt för en själv och ens välbefinnande. Utan att riktigt se eller förstå det blir man automatiskt mer självsäker och självkänslan höjs när man väl genomför något man tycker är jobbigt och påfrestande, speciellt när man ser resultatet.
Jag vet inte vad jag egentligen skriver men själva tanken är att bara skriva av mig, jag vill mest bara dela med mig av mina tankar. Just nu surrar det väldigt mycket i huvudet på mig och jag måste bara få ut det.
Jag menar egentligen med all text ovan att man inte ska ge upp hoppet, för ger man upp hoppet så ger man upp sig själv ...
Bye bye Beccis
• En sanning som människan måste lära sig acceptera
Jag vill säga att allas liv kan vara upp och ner, men ska det verkligen behöva spåra ur? Min rubrik vill jag kommentera, vilket jag väljer att göra så här...
Många människor idag vågar inte tänka på konsekvanser och heller inte vad deras val och handlingar kan komma att innebära i den studen de utför dem. Här vill jag säga feghet, vilket är en av orsakerna till varför människan inte vågar säga till och varför de heller inte kan komma att tänka på imorgon.
Självklart ska man leva idag och inte imorgon, men om vi inte alls tänker på morgondagen kan hela den kommande veckan bli till en fiasko. Viktigt här är då att vi tar oss i kragen och säger ifrån, väga utmana ödet ibland, våga göra fel och tänka på morgondagen.
Mitt liv är inte perfekt och kommer heller aldrig att bli det, heller ingen annan som säger sig ha ett perfekt liv talar sanning, inte så att den ljuger mot lyssnaren, snarare att den ljuger för sig själv, vilket kan innebära onödiga konflikter inom sig själv samt alldeles för stora kvar och förhoppningar på ens liv. Kraven höjs och när inget blir som man vill bryter man ihop och säger "jag som levde så perfekt".
Nått annat jag vill påpeka är då människan använder sig av orden "lagom", detta vill säga i Sverige. Inget annat land i hela världen och så vitt jag vet heller inte i hela universum har något ord som man kan översätta direkt till ordet "lagom". Varför kan man inte bara stryka det ordet från ordlistan och det svenska språket? Ingen människa kan säga att allt ska vara lagom, det tycker jag vore absurt. Vi måste våga säga vad vi känner och tycker om saker och ting utan att få höra
"du är ju inte klok, kan du inte bara vara lagom...". Vi är inte mer än människor med brister och fel, och en sak till jag vill påpeka som slog mig är att om allt skulle vara "lagom", skulle allt bli ett rent helvete, så som ordspråket talar för sig "bättre lite skit i hörnet än ett rent helvete". Lagom borde inte finnas, vi måste få sticka ut och vara oss själva, självklart anpassa oss till situation och person men våga vara den vi faktiskt är. Inte lossas bara för att få någon att bli nöjd och höra "det där va lagom".
Sanningen vet bara du! Ingen kan säga till dig att du ljuger om du inte gör det, nu talar vi inte om lögnen
"du tog min t-shirt" utan sanningen om livet, livsstilen och livskvaliteten. Bara du vet vad som är din sanning och ingen annan kan tala om det för dig. Om du vill göra något så gör det, vill du inte så slipp. Ingen kan tala om för dig vad som är rätt respektive fel för dig, om det inte handlar om dina föräldrar då du just är på väg in i livet, du avgör själv vilket som passar bäst för dig. Vi lever bara en gång och den tiden är viktig att ta vara på!
Min mening med detta är att du måste stå upp för sig själv, dina värderingar och din ställning till livet, utan din stolthet och egoism kommer du ingenstans men observera att du måste hitta balansen, annars spårar det ur.
Vi måste kanske ändå vara lagom, eller?!
Många människor idag vågar inte tänka på konsekvanser och heller inte vad deras val och handlingar kan komma att innebära i den studen de utför dem. Här vill jag säga feghet, vilket är en av orsakerna till varför människan inte vågar säga till och varför de heller inte kan komma att tänka på imorgon.
Självklart ska man leva idag och inte imorgon, men om vi inte alls tänker på morgondagen kan hela den kommande veckan bli till en fiasko. Viktigt här är då att vi tar oss i kragen och säger ifrån, väga utmana ödet ibland, våga göra fel och tänka på morgondagen.
Mitt liv är inte perfekt och kommer heller aldrig att bli det, heller ingen annan som säger sig ha ett perfekt liv talar sanning, inte så att den ljuger mot lyssnaren, snarare att den ljuger för sig själv, vilket kan innebära onödiga konflikter inom sig själv samt alldeles för stora kvar och förhoppningar på ens liv. Kraven höjs och när inget blir som man vill bryter man ihop och säger "jag som levde så perfekt".
Nått annat jag vill påpeka är då människan använder sig av orden "lagom", detta vill säga i Sverige. Inget annat land i hela världen och så vitt jag vet heller inte i hela universum har något ord som man kan översätta direkt till ordet "lagom". Varför kan man inte bara stryka det ordet från ordlistan och det svenska språket? Ingen människa kan säga att allt ska vara lagom, det tycker jag vore absurt. Vi måste våga säga vad vi känner och tycker om saker och ting utan att få höra
"du är ju inte klok, kan du inte bara vara lagom...". Vi är inte mer än människor med brister och fel, och en sak till jag vill påpeka som slog mig är att om allt skulle vara "lagom", skulle allt bli ett rent helvete, så som ordspråket talar för sig "bättre lite skit i hörnet än ett rent helvete". Lagom borde inte finnas, vi måste få sticka ut och vara oss själva, självklart anpassa oss till situation och person men våga vara den vi faktiskt är. Inte lossas bara för att få någon att bli nöjd och höra "det där va lagom".
Sanningen vet bara du! Ingen kan säga till dig att du ljuger om du inte gör det, nu talar vi inte om lögnen
"du tog min t-shirt" utan sanningen om livet, livsstilen och livskvaliteten. Bara du vet vad som är din sanning och ingen annan kan tala om det för dig. Om du vill göra något så gör det, vill du inte så slipp. Ingen kan tala om för dig vad som är rätt respektive fel för dig, om det inte handlar om dina föräldrar då du just är på väg in i livet, du avgör själv vilket som passar bäst för dig. Vi lever bara en gång och den tiden är viktig att ta vara på!
Min mening med detta är att du måste stå upp för sig själv, dina värderingar och din ställning till livet, utan din stolthet och egoism kommer du ingenstans men observera att du måste hitta balansen, annars spårar det ur.
Vi måste kanske ändå vara lagom, eller?!
Bye bye Beccis
• Midsommar borde vara en skräck för alla tonårsföräldrar!!
Midsommarafton borde vara en skräck för alla tonårsföräldrar, det är hemskt när jag tänker på alla dessa små barn, i mina ögon, 13-14 år gamla, som ränner runt inne i stan, super sig fulla och gör saker de aldrig skulle gjort om de var nyktra. Tanken får mig att rysa.
Jag skulle vilja säga att det oftast är föräldrarnas fel då deras tonåringar kommer hem stupfulla, ner drogade eller då de ligger i en buske med nerdragna byxor och har blivit våldtagna. Det låter kanske hårt att lägga ansvaret hos föräldrarna, men vilka ska man annars lägga det på?! Ungdomar idag vet inte vart deras gräns går, visst vissa vet kanske någorlunda men ytterst få, det gör att föräldern borde ha större koll på vad deras barn gör.
Jag personligen skulle vilja poängtera att mina barn ALDRIG skulle få vara ute en sådan dag som midsommarafton, ingen chans! Om jag har en dotter, vi säger 14 år, som skulle vilja gå ut med sina vänner på någon hemmafest på just midsommarafton eller annan liknande högtid så skyddar jag henne bara genom att hindra henne från att göra det. Som förälder vill man självklart lita på sina barn och det ska man göra, men alla dessa människor runt omkring som man aldrig träffat, eller som mitt barn råkat stöta på en sådan dag, varför skulle jag lita på dem?! Vem som helst skulle kunna droga mitt barn, våldta och sen skita fullständigt i vad som händer med henne och låta henne ligga alldeles naken någonstans. Jag skulle ALDRIG som sagt låta det hända. Därför skyddar jag bara mina barn genom att se till att hon/han håller sig hemma.
Jag förstår, utav egna erfarenheter, att det kanske inte är så jätte kul att sitta hemma med sina föräldrar en dag som midsommarafton eller t.ex. valborg då alla ens vänner "hittar på roligare saker", men då tycker jag att det är upp till mig som förälder att komma på något roligt för dem att göra tillsammans med familjen, något man vet skulle locka någorlunda i alla fall.
Att gå till en park med massa barnfamiljer för en tonåring kanske inte är det roligaste, att då se barn dansa runt i ring, njaa inte riktigt vah? Men kanske ta dem på bio, ordna en stor fest hemma, göra något som man vet att barnen skulle uppskatta.
Jag vet att det finns människor som säkert kritiserar det jag skriver, speciellt unga, men om de tänker igen så tror jag inte att de själva skulle vilja få ett samtal av polisen där de säger att ens dotter/son blivit magpumpad pga. alkoholförgiftning eller att ens dotter blivit våldtagen. Det är något jag är säker på, men som sagt det finns ju undantag.
Jag vill mest säga att jag tycker det är tragiskt att man släpper iväg en så ung människor som egentligen inte kan ta hand om sig själv, på ett sådant äventyr, det skulle faktiskt kunna sluta riktigt illa. Vem vet, ditt barn kanske befinner sig på fel ställe vid fel tillfälle och utan anledning bli ett offer trots att han/hon inte är inblandad.
Håll ungarna hemma, det är säkrast för både dig som förälder, ditt barn och alla runt omkring...
Bye Bye Beccis ♥
Jag skulle vilja säga att det oftast är föräldrarnas fel då deras tonåringar kommer hem stupfulla, ner drogade eller då de ligger i en buske med nerdragna byxor och har blivit våldtagna. Det låter kanske hårt att lägga ansvaret hos föräldrarna, men vilka ska man annars lägga det på?! Ungdomar idag vet inte vart deras gräns går, visst vissa vet kanske någorlunda men ytterst få, det gör att föräldern borde ha större koll på vad deras barn gör.
Jag personligen skulle vilja poängtera att mina barn ALDRIG skulle få vara ute en sådan dag som midsommarafton, ingen chans! Om jag har en dotter, vi säger 14 år, som skulle vilja gå ut med sina vänner på någon hemmafest på just midsommarafton eller annan liknande högtid så skyddar jag henne bara genom att hindra henne från att göra det. Som förälder vill man självklart lita på sina barn och det ska man göra, men alla dessa människor runt omkring som man aldrig träffat, eller som mitt barn råkat stöta på en sådan dag, varför skulle jag lita på dem?! Vem som helst skulle kunna droga mitt barn, våldta och sen skita fullständigt i vad som händer med henne och låta henne ligga alldeles naken någonstans. Jag skulle ALDRIG som sagt låta det hända. Därför skyddar jag bara mina barn genom att se till att hon/han håller sig hemma.
Jag förstår, utav egna erfarenheter, att det kanske inte är så jätte kul att sitta hemma med sina föräldrar en dag som midsommarafton eller t.ex. valborg då alla ens vänner "hittar på roligare saker", men då tycker jag att det är upp till mig som förälder att komma på något roligt för dem att göra tillsammans med familjen, något man vet skulle locka någorlunda i alla fall.
Att gå till en park med massa barnfamiljer för en tonåring kanske inte är det roligaste, att då se barn dansa runt i ring, njaa inte riktigt vah? Men kanske ta dem på bio, ordna en stor fest hemma, göra något som man vet att barnen skulle uppskatta.
Jag vet att det finns människor som säkert kritiserar det jag skriver, speciellt unga, men om de tänker igen så tror jag inte att de själva skulle vilja få ett samtal av polisen där de säger att ens dotter/son blivit magpumpad pga. alkoholförgiftning eller att ens dotter blivit våldtagen. Det är något jag är säker på, men som sagt det finns ju undantag.
Jag vill mest säga att jag tycker det är tragiskt att man släpper iväg en så ung människor som egentligen inte kan ta hand om sig själv, på ett sådant äventyr, det skulle faktiskt kunna sluta riktigt illa. Vem vet, ditt barn kanske befinner sig på fel ställe vid fel tillfälle och utan anledning bli ett offer trots att han/hon inte är inblandad.
Håll ungarna hemma, det är säkrast för både dig som förälder, ditt barn och alla runt omkring...
Bye Bye Beccis ♥
• Samhället formar våra liv...
Det finns en värld som berättar för oss hur vi ska se ut, vilka vi ska vara och hur vi ska utvecklas. Våra liv är utformade till vad samhället vill se, vi har ingen som helst aning om det förens vi tillslut ställs inför ett ultimatum. Så fort vi människor vill gå vår egen väg, en väg vi drömt om som på ett eller annat sätt avviker från samhällets normer och värderingar så blir vi utstötta och ignorerade.
Genom all media och politik sätter ett visst antal människor upp regler för oss medborgare som vi bör följa för att bli accepterade av omgivningen. Då talar vi inte om rätt och lagar utan om utseende, värderingar och ekonomisk status etc. En medborgare som sticker ut från mängden blir automatiskt ett stående objekt som vi "samhällsnormala medborgare" dömer och stöter ut. Varför händer detta? Har vi människor inte rätten att vara oss själva, den människan som vi känner oss bekväma med? Frågan i sig är ju ändå självklar för den enskilda individen, vi svarar ju ett stort JA på detta, men tyvärr fullföljer vi inte vår tanke.
Vi medborgare har inget privatliv, alla vet vem du är, vart du bor och till och med vad du åt till frukost förra tisdagen, även hur mycket pengar du har. samhället ger oss inget annat val än att må dåligt. en människa som jämt och ständigt har pressen på sig att se ut som "alla andra" och bete sig som "alla andra" blir omedvetet psykiskt instabil. Att inte ha rätten till att vara den man vill vara, att någon sätter gränser och planerar ditt liv gör att vi blir instängda, vi behandlas som djur i en bur. Hur länge till ska detta pågå, kommer vi s.k. trogna medborgare att få möjligheten till att stå upp för oss själva, se ut som vi vill och bete oss på ett sätt vi känner är rätt för oss, självklart på den nivån som inte skadar en själv eller någon annan i vår omgivning, kommer vi få den möjligheten eller är rasen människa bara ett begrepp som kommer att tyna iväg och förvandlas till något så betydelselöst som ett gruskorn på vägen?!
Tankarna i mitt huvud snurrar och i och med att jag redan är inne på media vll jag också säga att media ålar upp bilden av dagens människa. Vi ska vara lagom tjocka och vise versa, vi ska följa modet, förstora brösten och läpparna, vi ska ändra oss totalt från den människa vi föddes som, till något plastobjekt, är detta verkligen logiskt, är det verkligen bra? Media är en dålig förebild för de inga ute i samhället. jag kan se nyblivna tonåringar ränna runt på stan med kläder som en 25 åring, varför ska de behöva ha så bråttom med att växa upp, att dina barn är ute som 13 åringar mitt i natten och super sig fulla har med samhället att göra. Man måste uppfylla någon slags trend, ett beteende för att bli accepterad och inte stå utanför.
Det är fel, fel att behöva måla upp sig själv till något man egentligen inte är. Att visa människor att man tänker annorlunda tycker jag personligen är starkt och modigt. Att våga stå upp för sina val och sitt liv tycker jag är något man borde bli accepterad och inte utstött för. jag kommer nog alltid vilja ha den styrkan att vara mig själv till 100 procent, men om sanningen ska fram så speglar vårt samhälle oss mer än vi tror och hur mycket vi än vill så kommer vi aldrig att bli fria från vår bur som samhället håller låst för främmande ting. Så är det bara och det är bara att acceptera!
Vi är och kommer alltid vara djur i bur, kontrollerade och viljelösa!
